Skulle behöva hjälp att förstå paradigmatiska och syntagmatiska relationer utifrån Saussure, skulle också behöva hjälp med att förstå skillnaden mellan Saussures struktur och Benvistes diskurs samt Laclau och Mouffes diskurs.


Förstår att det kanske inte är så bra chanser att få hjälp här, men är totalt desperat! så ifall nån kan hjälpa vore det otroligt uppskattat!

Kan tyvärr inte hjälpa dig, tänker på att man nog behöver vara insatt i inom vilka vetenskapliga teorier alt. Synsätt begreppen används?
Lingvistiskt kan jag ju gissa mig till ungefärlig betydelse o innebörd av framför allt paradigmatisk dock...
vad är det för något du studerar? Nyfiken...

något med samhällsinriktning eller psykologi

Ja det låter som socialpsykoligi!

Ja det är samhällsvetenskaplig forskningsmetodologi kan man väl säga.. just det här är ju bakgrunden till hur strukturalismen kom till genom Saussures tankar etc.



Absolut man behöver nog ha läst Saussures text, problemet är att jag verkar lite halvt hjärndöd och kan inte förstå något av det här eller varför man skulle använda det.
Paradigm är ju oftast använt för att beskriva en världsåskådning inom forskning, MEN Saussure verkar använda det som mönster istället vilket också förvirrar mig :/

Just nu så läser jag ett master program i offentlig ledning och organisation, de här frågorna och funderingarna kommer från vår kurs i kvalitativa forskningsmetoder som vi har just nu :/

Jag har tidigare läst Socialpsykologi, tog min examen i juni dock så nu är vi inne på nya områden

This post was edited by Malmy on Nov 20 2013 08:25am

Vet inte om du redan vet eller om det ens är till någon hjälp. Men suassure såg väl språket som ett system av åtskillnader, och varpå hur man sa ordet förstod hur dem stavades tex Skall och Skal med korta och långa betoningar.
Varje tecken får en betydelse utifrån den position i språket eller "order" som den står istället för sig själv.

Vet inte om detta hjälpte något eller om jag bara babblar, men det kanske ger dig något idé om hur han tänkte i alla fall.

det du säger bekräftar väl iallafall det jag tänker så det känns ju bra, men jag förstår dock inte riktigt hans tankar kring hur man skulle gå till väga för att analysera text med hjälp av då t.ex. paradigmatiska relationer mellan eller de syntagmatiska heller...
Jag förstår basen och vilka ord i en mening som är paradigmatiska och de som är syntagmatiska.. men jag ser inte hur jag använder dem för att tolka texten eller för att utvinna mening :/

Fattar annan diskurs analys av t.ex. Laclau och Mouffe mycket bättre och Benvenistes diskurs känns väldigt tydlig och bra... men Suassure är en jävla gåta :F

This post was edited by Malmy on Nov 20 2013 11:13am

Säger igen utan att veta om det hjälper dig eller inte

Strukturalister ser alltså språket som ett system av åtskillnader.
De har alltså inte
en atomistisk syn på språket,

Dem har istället
en strukturalistisk syn på språket
som innebär att språket förstås utifrån delarnas samspel,
betraktas som ett system av skillnader

antar även att dem bygger meningen runt Fonem och Morfem

jo fast det här är ju generellt för alla strukturalister och jag tänker främst då Saussure är ju nästintill helt oanvändbar i dagens forskning, han är ju bara den som la grunden för det som sedan utvecklades till strukturalism,
så jag vet inte om det egentligen säger så mycket om just hans synsätt och hur han menade att man skulle göra.

Sen blir ju strukturalismen näst intill atomistisk i sin praktik då man faktiskt bryter ner dialog till dess minsta beståndsdelar - orden- och sen analyserar detta ur alla möjliga synvinklar..
eller menar man då att bokstäverna skulle vara de minsta beståndsdelarna och att man inte analyserar dom för att klara sig undan den atomistiska stämpeln?


edit: Jag är väldigt tacksam för att få respons och lite nya synvinklar så missuppfatta inte mitt ifrågasättande som någonting negativt - det är bara min syn på det hela.

This post was edited by Malmy on Nov 20 2013 11:30am

Saussures tankar om språket, som ett system av tecken, där varje tecken får sin betydelse utifrån sin position i detta system och inte utifrån några egenskaper det har i sig själv. Han skiljde även på
"la parole
det enskilda yttrandet,
den individuella texten"

och även

"la langue
hela språksystemet
som är överindividuellt
och som avgör vilka enskilda yttranden som är korrekta och vilka som inte är det"