Klockan var 6 på morgonen och det var helt kolsvart ute. Jag var påväg till bussen och hade lite bråttom.
Plötsligt hör jag att det smäller i en brevlåda lite längre fram och undrar lite förvånat vem fan som kollar posten så tidigt. Då smäller det i en brevlåda till och jag blev ännu mer misstänksam. Kollar människan alla andras post också eller?
Ser då något stort som rör sig där borta i mörkret. Livrädd stannar jag och inser att det är en älg. Hur skulle jag hinna till bussen nu, jag hade liksom bråttom.
Gör det första jag kommer att tänka på vilket är att stampa i marken med fötterna. Ingenting händer. Jag stampar en gång till samtidigt som jag klappar i händerna. Älgen förflyttar sig upp på en närliggande tomt, men stannar sen igen.
Förtretad tänkte jag att om jag säger något så måste den ju förstå att jag är en människa och bli rädd. Så till ackompanjerandet av mina stampande fötter och klappande händer så skriker jag det första jag kommer på.
''Stick ditt jävla äckel!''
Nu rörde sig älgen...upp på altanen på tomten och går sen in i huset. Det är då jag i min fasa upptäckte att det inte alls var en älg. Det var en människa och för att göra det hela värre så är det en bekant till mina föräldrar.
När jag kom hem sen så förbjöd min mamma mig att gå dit och säga förlåt.
''Du kan ju inte gå dit och be om ursäkt för att du trodde att han var en älg fattar du väl? Om han inte nämner något så säger du ingenting.''
Än så länge har jag inte hört något om det, men kommer det på tal nån gång i framtiden så kommer jag definitivt erkänna ändå. Skulle vara kul att få veta vad han tänkte i den situationen
