Quote (SyB_BaM @ May 25 2010 02:43pm)
Här hittade jag nåt på Vänsterpartiets hemsida, är detta nåt med mitt skit att göra?
Palla läsa wall of text...
Vad anser ni om utrikes- och försvarspolitiken i EU?
Sverige har på grund av EU-medlemskapet övergett den självständiga och aktiva utrikes- och neutralitetspolitiken. Vi varnade för denna utveckling inför EU-folkomröstningen 1994.
Innan medlemskapet solidariserade sig Sverige ofta i FN med de fattiga länderna och röstade ofta annorlunda än de rika. Det har upphört.
Nu militariseras EU. Från 2003 skall EU ha en insatsstyrka med 60 000 soldater som inom loppet av två månader ska kunna sättas in i praktiskt taget var som helst i världen. Sverige deltar fullt ut i detta arbete, något som skadar trovärdigheten för den svenska alliansfriheten. Sverige ändrade också sin säkerhetspolitiska doktrin våren 2002. Nu understryks att Sveriges uppgift bland annat är solidaritet med EU. Neutraliteten blir däremot endast en bland flera möjligheter i framtiden. Vi är motståndare till EU:s militarisering och att Sverige ändrat sin säkerhetspolitiska linje.
Är EU bra eller dåligt för miljön?
EU-systemet bygger i grunden på varornas fria rörlighet och maximal konkurrens för marknadskrafterna. Det leder till sämre miljö, transporterna ökar hela tiden kors och tvärs mellan EU-länderna. EU:s miljöregler kommer alltid till i efterhand för att lindra de problem som uppstått, inte för att hindra själva uppkomsten av miljöföroreningarna.
Det internationella samarbetet är viktigt för miljön. Men i detta sammanhang är EU för begränsat. Klimatfrågan och värnandet av den biologiska mångfalden arbetar FN med. Samarbetet mot luftföroreningar och försurning förs inom det europeiska FN-organet ECE. Fraktandet av farligt avfall hanteras via Baselkonventionen. Och havsföroreningarna bekämpas genom samarbete inom internationella och regionala havsföroreningsorgan.
Det finns exempel på att EU:s minimiregler för miljön har inneburit förbättringar för vissa EU-länder. Men det finns också exempel på att miljön fått stå tillbaka när det gäller EU:s harmonisering av regler i syfte att säkra varornas fria rörlighet. EU:s demokratiska brister gör det också svårare för medborgarna att påverka besluten i miljövänlig riktning.
Är ni för eller mot en gemensam flyktingpolitik och Schengensamarbete?
EU:s flyktingpolitik leder till att murar byggs upp för att stänga ute så många flyktingar som möjligt. De senaste tio åren har politiken varit inriktad på att hindra asylsökande från att nå EU:s yttergränser. Det har skett genom visumtvång, straffansvar för transportörer och utplacering av kontrollörer på flygplatserna. Det har också från EU:s sida gjorts en orimligt restriktiv tolkning av FN:s flyktingkonvention, tortyrkonventionen och konventionen om mänskliga rättigheter. Schengenavtalet innebär främst att den byråkratiska och polisiära kontrollen ökar. Fingeravtryck tas för att inte flyktingar ska kunna söka asyl i mer än ett EU-land och gemensamma regler har fastställts som innebär frysning av vissa medborgares ekonomiska tillgångar. EU:s gemensamma flykting- och asylpolitik gör det svårare att utveckla en generös politik som bygger på rätten till en fristad för människor som känner fruktan för sina liv.
Hur ser ni på öppenheten och demokratin inom unionen?
EU brister påtagligt när det gäller öppenhet och insyn. Inte ens när EU stiftar lagar i ministerrådet sker det offentligt. Det källskydd som finns inom Sverige när det gäller att lämna ut handlingar saknas i EU.
Demokratin i den meningen att väljarna kan ställa de styrande till ansvar saknas helt i EU.
Det är byråkratin, EU-kommissionen, som har monopol till att utarbeta lagar. Och i slutändan är det domarna i EG-domstolen som avgör tolkningarna, även i frågor som rör det politiska innehållet i lagarna. EU-lagarna går före de nationella lagarna, även grundlagarna. De flesta besluten tas med majoritet i EU:s lagstiftande församling, ministerrådet. Det innebär att Sverige mot sin vilja kan tvingas införa EU-lagar, trots att en majoritet i riksdagen är motståndare till dem.
Vänsterpartiet anser att de nationella parlamenten ska ha rätt att ställa förslag för den gemensamma EU-politiken. Det är på den nationella nivån som väljarna kan påverka och där det finns folklig uppslutning, så kallade legitimitet. I valen till EU-parlamentet så deltar cirka hälften av dem som deltar i riksdagsvalen.
Vänsterpartiet anser att det är väljarna som ska avgöra lagarna, inte byråkrater och jurister och penningstarka lobbyister, såsom det faktiskt fungerar inom dagens EU.
Varför vill ni gå ur EU?
Vi var motståndare till svenskt EU-medlemskap när Sverige1994 folkomröstade om det. Vi har inte ändrat uppfattning. Skulle frågan ställas igen så skulle vi också förorda ett nej till medlemskap. Däremot accepterade vi folkomröstningens resultat.
Frågan om svenskt utträde ur EU är dock knappast aktuellt den närmaste tiden.
Nu gäller det att se till att Sverige håller sig utanför EMU och att förhindra att EU utvecklas till en regelrätt superstat, där Sverige förvandlas till en delstat.
Vi verkar för en grundläggande systemkritik av EU men arbetar samtidigt konkret för att göra EU mindre dåligt. Därför ställer vi upp i EU-parlamentsvalen och lägger förslag i riksdagen för att påverka regeringen inför EU-besluten.
Vad anser ni om EU:s jordbrukspolitik?
EU:s jordbrukspolitik är dyr, ineffektiv och osolidarisk mot den fattiga delen av världen. Jordbrukspolitiken bör därför återföras till medlemsländerna.
Är EU bra för sysselsättningen?
EU har under senare år behandlat sysselsättningsfrågorna genom att utarbeta riktlinjer för medlemsländerna. Dessa ska stämmas av varje år.
Riktlinjerna är inte bindande. Det är däremot EMU:s konvergensregler om inflation, statsskuld och budgetunderskott, där kampen mot inflationen är viktigare än kampen mot arbetslösheten.
Innan Sverige blev medlem i EU hade vi en arbetslöshet som var mindre än 2 procent.
EU-ländernas genomsnitt låg vid samma tid kring 10 procent.
Hur ser ni på villkoren för konsumenterna och djuren inom EU?
EU:s jordbrukspolitik, handel och transporter bygger på maximal avkastning i jordbruket med kemikalier och långa djurtransporter, vilka dessutom subventioneras från EU. Det är dåligt för miljön och för djuren.
EU:s arealstöd har visat sig ineffektivt och inte lett till någon påtaglig sänkning av livsmedelspriserna. Sedan Sverige gick med i EU har användningen av bekämpningsmedel ökat inom svenskt lantbruk. Det har missgynnat konsumenternas hälsa. EU:s regler för varor gör att Sverige inte självständigt kan besluta om att förbjuda vissa tillsatser i livsmedel, till exempel vissa färgämnen i mat och godis. Detta leder till stora problem för till exempel allergiker.
Vänsterpartiet verkar för att EU:s jordbrukspolitik förs tillbala till medlemsländerna och att länderna ges en verklig miljögaranti, dvs. rätten att bibehålla och skärpa miljöreglerna när det gäller varor.
Är EU bra för tredje världen?
EU består till stor del av forna kolonialländer. EU:s tullkvoter och subventioner för export av jorbruksvaror leder till snedvridning av konkurrensen på världsmarknaden. Det drabbar tredje världens länder orättvist. EU har visserligen biståndsprojekt. Men det byråkratiska maskineriet är ett stort hinder trots försök till reformering under senare år. Bidragen kommer ofta fram för sent fram till mottagarna. Såväl FN som det svenska biståndsorganet Sida är betydligt effektivare. Vi tror att det vore bra om EU återförde biståndsmedlen till medlemsländerna.
Vad innebär EU för jämställdheten och kvinnorna?
Det pågår ett ambitiöst jämställdhetsarbete i EU, och det finns också en ganska bra jämställdhetslagstiftning. Men både i Sverige och de andra medlemsländerna är det ofta stor skillnad mellan jämställdheten på pappret och jämställdhet i praktiken. Sverige är dock det land som anses mer jämställt än andra.
Kvinnorna i Sverige har fått sin jämförelsevis starka ställning i samhället framför allt genom att det är nästan lika många kvinnor som män som förvärvsarbetar, försörjer sig själva och deltar i politiken. Det som gjort det möjligt är en aktiv arbetsmarknadspolitik för arbete åt alla och en stark offentlig sektor med utbyggd barn- och äldreomsorg. Det i sin tur har varit en förutsättning för kvinnor att kunna förvärvsarbeta. En välfärdspolitik som omfattar alla har gjort det möjligt att omfördela samhällets resurser från män till kvinnor, från rik till fattig. En solidarisk lönepolitik har minskat löneskillnaderna mellan könen. Allt detta tillsammans har uppmuntrat och motiverat kvinnor att engagera sig i samhällsutvecklingen.
I EU:s politik är inflationsbekämpning viktigare än att bekämpa arbetslösheten. Det gör det mycket svårt att föra en politik som fördelar rättvist från rika till fattiga och från män till kvinnor. Det kräver skattesänkningar och stora nedskärningar i offentlig sektor vilket medför att de sociala trygghetssystemen urholkas. Det är marknaden som ska tillgodose människors behov, inte en politik utifrån demokratiskt fattade beslut. EU:s ekonomiska politik är på så sätt oförenlig med det grundläggande jämställdhetskravet att kvinnor och män ska ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter i samhället.
Vad tycker ni om Östutvidgningen?
Vänsterpartiet anser det är upp till varje land som önskar bli medlemmar att avgöra det. Det är viktigt att ländernas suveränitet respekteras i denna avgörande fråga. En förutsättning är att besluten i kandidatländerna baseras på en grundläggande och saklig diskussion.
Och allra helst avgörs genom folkomröstning. I samband med de nu aktuella förhandlingarna om medlemskap protesterar vi mot att ansökarländerna diskrimineras genom långa övergångsbestämmelser. Det är EU som är problemet,. Inte ansökarländerna som tvingats acceptera EU:s alla tidigare beslutade regler och domstolsavgöranden. EU måste radikalt ändra sin jordbrukspolitik för att möjliggöra en utvidgning. Men oavsett vilket beslutet blir är det viktigt med goda förbindelser mellan länder inom som såväl utanför unionen.
dident read